Någon har stulit Billy. Den där fjantiga aussien som jagar löv på lydnadsplanen så fort han får chansen. I fredags för en vecka sedan blev han kidnappad. Istället är han ersatt av en lugn, fokuserad cockerspaniel  (som ser ut som en aussie). Som aldrig jagar löv och jobbar med toppfokus och utan att ljuda. Jag måste säga att jag inte saknar kidnappade Billy alls. Plötsligt har jag en hund att träna med!

Billy är såklart inte utbytt egentligen, men det känns nästan så. Han är helt annorlunda, och jag har ingen aning om varför? Plötsligt kan vi träna på ett helt annat sätt och det ser riktigt riktigt bra ut. Jag fattar ingenting – men det är väl bara att njuta och hoppas att det varar. Efter en veckas underbar hund känns tävling kanske inte alls vidare långt bort längre. Allt är så himla mycket lättare när hunden inte längre skriker bara han misstänker att det är träning på gång.

Idag hade jag semester och vi började vi morgonen med viltspår. Det gick väl sådär, jag hade lagt ett 500m långt spår som legat i ca 15 timmar med massor av blåst. Vi var lite ut och cyklade ett tag, men det var antagligen mitt fel, för så fort jag släppte linan sprang Billy 10m tillbaka neråt och hittade spåret klockrent och tog upp det jättefint. Och i slutet av spåret var Billy helt slutkörd, men kämpade på sista biten till klöven och gjorde verkligen sitt allra bästa! Duktiga Billy!

Klöven var intressant i typ 5 sekunder. Sedan var en kall. blöt, lerpöl betydligt mer lockande….

På eftermiddagen åkte vi iväg för ett träningspass med Åsa. Vi var bara tre stycken och fick så himla mycket träningstid och tips! Jättekul! Fria följet kändes grymt grymt bra och Åsa visade oss hur vi med hjälp av tekniken vi kör kan gå vidare. Så nu har jag massor av inspiration att träna fritt följ!

Vårat sista pass var med apportering. Billy var så trött att alla hjärnceller hade gått och lagt sig, men han kämpade på. Nästa gång ska vi börja med den träningen istället!

Tänk vad mycket jag har lärt mig av Åsa. Hon har gett mig ett helt nytt tänk vad det gäller hundträning, öppnat så många nya dörrar och inspirerat och taggat mig till tusen. Hon är verkligen min stora förebild inom hundträning. Så glad jag är att jag anmälde mig till det där brukslägret för 1,5 år sedan och mötte Åsa för första gången, utan henne vet jag inte alls var jag och Billy skulle vara idag.. långt ifrån vad vi är i alla fall!