Trots att bloggen har varit tyst ett par dagar – har lydnadsträningen för oss varit flitig.

Idag tog vi oss till Gnesta-Trosa BK för att möta upp Åsa och Modde. De skulle ha privatträning med oss. Egentligen i skott- men istället valde vi att fokusera på lydnaden eftersom det är det vi sysslar med och satsar på nu inför tävlingarna.

Vi började med en kort uppvärmning – och sedan körde vi igenom allting från platsliggning till slut i ett svep. Jag är nöjd! Vi kom igenom allting och Åsa och Modde ”dömde” rätt kritiskt sade de, trots det skulle vi klarat ett förstapris på en riktig tävling ifall det var deras poäng som gällde. Det största problemet Åsa och Modde såg var våra transporter – tydligen pratar jag en hel massa skit i transporterna som inte alls ska vara där, det blir otydligt för Billy och jag tjatar oavbrutet och försöker säga olika kommandon – antagligen för att jag är hutlöst rädd för att han ska sticka. De trodde att våran helhet + våra moment skulle bli bra mycket bättre om jag lugnade ner mig med snackandet, höll mig till ett ord och var tydligare med våra rutiner och tränade in att transporter enbart är just en transport till nästa moment.
De hade filmat hela tävlingsprogrammet och det var riktigt lärorikt att se.
Ingång + fritt följ som vi kämpat med så extremt mycket de närmaste dagarna såg så mycket bättre ut! Han hade fokus, med helt rak hals, nästan hela fria följet igenom, sen var det en hel del missar ändå, men fokusen fanns där. YES! Resten kommer med mer träning, det är jag säker på. Läggandet blev heltokigt och jag fick göra kraftiga DK’n. Åsa trodde att detta berodde på motorcykelstörning + att jag tjatat i transporterna så att han helt enkelt inte tyckte att ännu mera babbel var nödvändigt att lyssna på. Ställandet skulle vi fått en 10 på, och Modde sa att det var mycket fint. Kändes bra!

Pass 2 tränade vi enbart transporter. Åsa hade ställt ut en stol och två däck som vi skulle transportera oss förbi, Första varvet drog han en del, spanade och höll på. Andra varvet var det jättefint, han gick med långt koppel vid min sida med bra fokus, och kollade runt ibland (vilket är helt OK). Tredje transporten hade hon ändrat ordningen på alla föremål, och det gick hur fint som helst! Det kändes verkligen verkligen bra, energin var lugn och han kändes supertrevlig och inte ett dugg hetsig, Den där känslan måste vi försöka få till jämt – för då kan det bli precis hur bra som helst känner jag.

På det hela taget en mycket bra, givande och inspirerande träning. Nu har vi en hel massa att jobba vidare på. Så skoj!!

Fotade såklart Åsa, Modde och Django också. Django är bara 7 månader men redan helt fantastisk. De kommer verkligen bli farliga på IPO-banorna i framtiden!