I fredags blev vi äntligen klara med vår renovering i köket, och Billy, som bott hos mamma och pappa, kunde flytta hem igen. Jag har saknat honom så himla mycket! Inga tassar på vardagsrumsgolvet, inget glatt puffande för uppmärksamhet när man sitter vid TV’n… men nu är han äntligen tillbaka. Vi har tillbringat helgen med att ta igen för förlorad umgängestid. I lördags tog vi en långpromenad och slog följe med en en stor och en dvärgpudel. Vi gick tillsammans med hundarna i koppel utan att hälsa på varandra i kanske 3.4 km innan våra vägar ledde åt olika håll. Storpudeln var tydligen utåtagerande mot hanar, men skötte sig fint mot Billy och Billy brydde sig i princip inte om dem alls. Trevligt med lite sällskap!

På söndagen åkte vi iväg till Uppsala och tog en promenad med en av mina barndomsvänner och hennes pluggkompisar. Vi hade med oss matsäck och gick i de vackra områdena kring Uppsala. Hur trevligt som helst och det var kul att träffa Viola igen. Hennes pluggkompisar blev jätteimponerad över hur lyhörd Billy var när han är lös (vilket han var större delen av tiden) ropar man vänder han på en femöring och bryr sig varken om joggare, cyklister eller andra. Han har även lärt sig att gå vid sidan under kommandot ”här” längre sträckor nu (förut ville tassarna helst springa före hela tiden) och det känns fint! Vi hade ett par hundmöten också, och i allihopa hade han trevlig attityd trots att en liten hund gjorde utfall mot oss, en biffig staffe spände upp sig när den två gånger gick förbi våran fikaplats men Billy tittade på den lite, och jag tror till och med att han gjorde en del lugnande signaler. Det läskigaste mötet var en lös hund ställde sig och stirrade avvaktande på honom, men den läste av Billys reserverade kroppsspråk (men ändå avvaktande och inte direkt otrevligt) och kom aldrig fram. Sedan vände sig båda ifrån varandra och totalignorerade. (blev ganska intressant att se språket i det mötet)

Efter Uppsala stannade vi och tränade. Bara en riktig kortis, Vi körde rutan, länkade tre moment och tränade på att ligga på filten mellan passen. Kändes riktigt bra och vår nya rutin kring transporter känns himla mycket bättre, mer samlat men ändå peppande.
På kvällen avslutade vi helgen med en snabb (ja jag tyckte det gick fort i alla fall, men jämför man med någon annan var det kanske inte så snabbt…) springrunda kring kvarteret.

Har varit en fin helg, och skönt att få hänga med Billybus igen!