Spårmorgon! Det var så himla länge sedan vi spårade kontinueligt, men nu i morse bestämde jag mig för att kolla läget på vart vi faktiskt låg. Gick ut på ängen utanför oss (som de precis avverkat) och lade ett 350 m spår med 3+slut.
Det blåste så mycket att jag tänkte att – det här går nog faktiskt inte alls. Men det gjorde det!
Vart lite strul första halvan för att Billys matte sa att spåret gick på en plats det inte alls gick på tills Billy (i ren frustration) började skälla. Då förstod hans tröga matte att han faktiskt var på rätt väg.
Efter det vart det en hel del trassel i första vinkeln, men så fort han hittade spåret igen spårade han superfint trots att vi nästan höll på att blåsa bort. Det svåra i vinkeln kan ju faktiskt ha haft att göra med att det nästan var storm ute och vittring från spåret måste ha blåst iväg ganska rejält.
Nu har vi bara spårat bara en gång på evigheter – men det kändes ändå stabilt. Han har ju gjort nosarbete mellan och generellt mycket skickligare med nosen så jag hoppas att det är en fördel i spåret också!
För att fira att vårt första spår på typ 1,5 år gick bra anmälde jag oss till apellen i spår 17/9. Haha! Nu blir det träna av..
