Direkt från flygplatsen åkte vi hem till mamma och pappa för att äta lunch. Eir var trött och sov hela vägen i bilen, hon hade somnat redan medan jag satt och väntade på Josef som var iväg för att checka in sin llillebror som skulle tillbaka till Jokkmokk.
Hemma hos mamma och pappa sprang hon direkt fram och pussades som bara den, sedan lade hon sig i mitten och lät sig bli beundrad av oss alla fyra. Easy fick komma ut och det gick superbra. Eir var inte rädd men tog det försiktigt och var nära marken – hon är ju väldigt van vid alla Caris hundar 18 hundar. Easy verkade gilla Eir direkt och de fann varandra medan vi åt lunch.
Så var det dags att åka hem till oss – kan inte direkt säga att jag längtat efter att introducera Eir för Billy. Jag gick upp och hämtade Billy medan Josef och Eir stannade kvar utomhus. Billy vart extremt stressad direkt och tomskällde rakt ut i ingenting. Vi försökte gå med dem båda i koppel men det gick rent ut sagt superdåligt och Billy visste inte alls vad han skulle göra. Så släppte honom lös med munkorg (han är intränad på munkorg sedan tidigare och jag tar alltid det säkra före det osäkra). Det gick mycket bätte och han kunde gå undan mer.
Vi gick in med hundarna och känslan inne var ganska jobbig. Eir skrek och Billy var så stressad att ögonen höll på att ramla ur huvudet. När Eir hade somnat blev det lite bättre och Billy kunde också lägga sig för att vila en stund. När de vaknade bestämde vi oss för att vi behövde komma ut och göra någonting kul ihop. Vi åkte till skogen och Billy fick köra uppletande. Eir fick busa med sin leksak för första gången och verkligen tokälskade den!!
När vi åkte hem kändes allting bättre och hundarna somnade i burarna, det var bara att lassa in dem i sovrummet sedan för att sova för natten.
De första dagarna kommer att vara lite turbulenta med Billy men jag är helt säker på att han kommer vänja sig med tid och avstånd <3
