Igår var det en beröm-till-Billy-dag. Först var vi på nosaktivering tillsammans med valpkursen, och Billy var hur duktig som helst! Bäst gick det när jag gick iväg och lade ett kort spår in i skogen med lite korv i slutet medan vi väntade. Det plockade han upp på en gång och hittade. De två ledarledda gångarna förenklade vi det för mycket så han jobbade inte lika bra med näsan. (Ledaren höll honom han såg vart jag gick, jag tjoade på stället jag lade ner korven som att det var världens största skatt, sen gick jag tillbaka och skickade iväg honom. Då blev han så taggad att han rusade iväg och använde inte näsan). Han jobbar helt klart mycket bättre om han får vara någon annan stans när jag lägger spåret.
Fina Frasse chillar i solen.


Monstret jagar Sixten!

Sedan, på kvällen gick vi över till hembygdsgården och kollade på en brasa. Billy skötte sig exemplariskt och jättemånga kom fram och ville klappa, frågade vad det var för ras och berömde för hur fin han var! Och det värmde lite extra i mattens hjärta när en man kom fram och sa: ”Åh din hund är helt klart den finaste hunden jag har sett här idag, helt klart!”
Min fina Billy!