Idag åkte vi till Trosa-Gnesta BK för att träna för Åsa. Vi var fem st på kursen som skulle hålla på hela dagen, mellan 10-16. Tre av de andra deltagarna kom också från Botkyrka BK och det var ju väldigt roligt! Jag hade ingen aning om att de också tränade för Åsa! En av dem hälsade på mig och sa ”ja men det är ju du som har det där fina fria följet! Dig har jag spanat på!” Wow! Shit det kändes ju supercoolt och smickrande att höra!

Billy var extremt taggad inför vårat första pass, men han paketerade ihop sig så himla bra när vi gjorde en inmarsch på plan. Bra position och inget ljud. Hela våran träning har helt förändrats sedan vi började med att ha targethanden i inmarscher och transporter. Vi fortsatte med att länka fritt följ och även läggande under gång. Efter lite konsultion med Åsa bestämde vi att jag helt ska strunta i att länka läggande och ställande fören vårat fria följ är klart och istället köra bakåtmarsch med ställande och läggande och kanske vända om någon gång ibland. Det kändes bra för det har blivit lite av en konflikt när vi kört ställande och läggande, eftersom jag inte vill förstöra vårat fot (som inte är klart) använde jag transportordet ”här” i momenten och det vart ju rätt knasigt. Andra passet fortsatte vi att länka inmarscher med fritt följ och lade på mer störning. Det gick hur bra som helst (utom att jag höll på att ramla i leran ett par gånger, men han höll fokus!) och när vi gick förbi hörde jag de andra säga ”alltså jag blir ju avundsjuk!!” och det kändes riktigt kul! Vi har kämpat så hårt och nu börjar saker äntligen falla på plats. Fast vi har ju väldigt långt kvar. Sedan körde vi några ställande med bakåtmarsch och omvänt lockande.

Pass nummer tre bestämde Åsa att vi skulle länka inmarsch, fritt följ, rutan (med leksak bakom) och hoppet. Jag bad Åsa lägga ut leksaken innan och Billy fick vara med när hon kom och hämtade den och gick iväg med den. Vilket såklart gjorde honom extremt på tårna! På något vis lyckades han paketera ihop sig och göra en fin inmarsch, men i fria följet kastade han något snabbt ögonkast mot rutan och externbelöningen ett par gånger. En gång så mycket att jag gick ur position och startade om. Sedan gick vi till rutan. Under transporten sa jag ”var är rutan” tre gånger och han kollade fint på den (UTAN ATT DRA PÅ EXTERNBELÖNINGEN YES!) alla tre gångerna. Sedan ställde vi upp, han låste blick direkt och hade fin fart. Efter att ha busat lite med leksaken plockade jag upp honom, gjorde en transport till hindret, ställde upp och gjorde ettans hopp. Han hade bra fokus på mig och ingången var också fin.

Alltså det är ju helt galet vad allting har förändrats sedan vi bytte från ”här” till targethanden. Hela vår attityd och sinnesstämning på plan är annorlunda. Plötsligt jobbar vi tillsammans och idag stack han inte ifrån mig EN ENDA GÅNG! Trots att det låg en extremt het externbelöning utlagd. Det känns ju typ som att det faktiskt finns hopp för oss!

Om två veckor ska vi ha en till heldag med Åsa, ser redan fram emot det!! Tills dess ser vår träningsplan ut såhär:

• Baklängesmarsch läggande & ställande. Vända upp ca 1 gång var 8:ånde gång kanske (men variera)
• Låsa blick på ligg/sitt/stå
• Omvänt lockande i ligg/sitt/stå försvåra ännu mer
• Länkning tillsammans med externbelöning i olika moment (ej läggande/ställande) externbelöningen som störning
• Ta bort targethand i fast position på tre olika platser (inne hemma, i träningslokalen på klubben, framför spegeln ute på klubben)

Nästa tillfälle tyckte Åsa att vi skulle börja jobba bort handen även i gång och vi ska få lära oss någonting nytt och gå vidare i träningen. Ska bli himla roligt!

Tog lite kort på Snygg-Billy i den balla dimman!