Nämen ser man på! Känns som att jag inte gör annat än skryter över Billy här på bloggen numera. Men det går ju faktiskt bra!
Idag var vi på spårkurs, Billy fick ett skogsspår på kanske 350m med 4 apporter och en slutapport. Han börjar verkligen bli säkrare och säkrare i spåret nu, plöjde på som en racerkaninen och var inte ur spår en enda gång. Liggmarkerade alla apporter klockrent (men märktes att han var trött på slutapporten för då stod han och glodde på mig och flåsade innan han lade sig ner)

Han är fortfarande lite för snabb i spåret, och kan dra iväg som en kanonkula efter varje upphittad pinne. Är orolig att han där ska missa spåret och dra åt fel håll, men idag låg en pinne i en 90 graders vinkel, och han tog pinnen och störtade självsäkert ut åt rätt håll och visade mig att det visst inte var rakt fram (dit jag såklart tänkt gå!).

Nu behöver vi gå vidare med uthållighet och försvårning. Kanske gå över och bredvid stigar och sådant. Har ni några roliga och inte allt för svåra tips får ni gärna komma med förslag!

Tror det här med spåret kan bli riktigt riktigt bra! Han är verkligen duktig min lilla duracellkanin. Har som hemligt mål att lyckas starta i appellen till senhösten, men vi får se vad som händer…

Älskade duktiga vän!

Idag tänker vi lite extra på våran favorittränare Åsas hund Birre som hemskt nog har fått anaplasma. Här är en blomma till henne från oss som hon får över internet eftersom hon inte hade möjlighet att håla i kursen idag. Alla tankar går till er. Många kramar <3