Fröken Dundra
I morse mötte jag upp Jaana för att ta kort på Dundra. Just nu har jag någon typ av ”kampanj” där jag fotograferar Botkyrkaekipage gratis mot att få använda deras bilder på hemsidan och i portfolio. Jätteroligt, och jag behöver verkligen bilder på hundar som inte är aussies!
Dundra verkar vara en otroligt härlig ung fröken med mycket energi och vilja!
Träningshelg i Skärgården
…fortsättningen på våran Ornö-helg tog ett par dagar, men här kommer den!
Lördagen
Lördag morgon klev vi upp kring 7. Matilda och Fidel tog lite sovmorgon medan jag och Billy gav oss ut på en promenad för att titta på omgivningen. Billy fick gå lös och bära på sin favoritboll i hela världen. Superkul tyckte han! Vi gick runt lite planlöst och hamnade tillsist vid en jättefin badplats där det vart paus ett tag. På vägen tillbaka mötte vi en liten hund i en kurva, jag såg den inte först och Billy gick lös ett par meter framför mig. Utan kommando lägger han sig ner och väntar tills jag kommer fram och kan koppla honom. Wow! Duktig!
Billy + blåboll = sant
Vi var tillbaka kring 9-tiden och gick för att äta frukost på altanen. Både Billy och Fidel fick vara med, och de gruffade en hel del. Fidel hade nämligen mat på sin hörna och Billy hade ett bionic-ben med färskfoder i för att testa ifall vi kan använda någonting sådant när vi tränar passivitet på platser han blir för varvad på. (Och det var typ den perfekta lösningen!!! Nu jäklar ska vi få ordning på passivitetsträningen!! Vad skulle man göra utan tips från sina träningskompisar!?)
Nöjd hund ligger i sin hörna och äter färskfoderben. Fidel (som äter väldigt dåligt) fick väldig fart på aptiten av att ha Billy där!
Efter frukosten var det dags att ta viltspåren som vi lagt ut igår kväll. Jag var riktigt nervös faktiskt, de senaste viltspåren har gått grymt dåligt. Han har bara rusat runt, helt i fel med spårkärnan och nästan ljudat i spåren. Men tempot var helt okej, noggrannheten var helt okej, och vi kom fram till klöven och var störtnöjda!!! Shit vad skönt att det gick så bra! Jag tror helt enkelt att de senaste spåren har haft alldeles för kort liggtid för Billy, och nu när det fick ligga i alla fall 12 timmar så spårade han helt annorlunda. Skönt att öppen klass har lite längre liggtider, jag vet helt seriöst inte om vi skulle klara av ett till anlagsprov på grund av det.
Med Fidel kom vi fram till en del grejer. Han har lite låg motivation och är väldigt lättstörd i spåret. Och det ser inte direkt ut som att han tappar och letar, utan han vet hela tiden vart spåret är, han bara väljer att vänta med att gå det. Men när han väl spårar är det grymt bra, noggrant med fint tempo och rakt ner i spårkärnan. Vi kom fram till att de skulle försöka få upp motivationen på klöven bland annat eftersom han inte har något direkt intresse för den.
Intensivt men noggrant spårarbete <3
När spåren var klara skulle Matilda iväg på en invigning av ett museeum på ön. Jag och Billy följde självklart med som moraliskt stöd och ätarhjälp under fikaförsäljningen. Billy fick ligga passiv i ungefär 1,5 timme. Han var grymt duktig! Mot slutet vart han lite uttråkad, men han hade med sig bollen hela tiden och låg och höll ordning på den så att den skulle sköta sig och inte göra hyss. Riktigt riktigt fint! Innan vi gick hem fick han köra lite fritt följ på gårdsplanen. Det var många hundar där, som var rätt nära och en corgi satt och skällde medan vi tränade, men han tittade inte ens en gång.
Efter det åkte vi hem till Matildas mamma och tog det lite lugnt. Hundarna fick ta sig ett dopp och ”sova” ett par timmar.
Utsikten från altanen
På kvällskvisten sedan åkte vi till en närliggande fotbollsplan och tränade lite lydnad. Billy hade med sig en kong med färskfoder i och vi hade planerat hela träningen mycket noggrant med tre pass var + platsliggning och platssittning. Matilda och Fidel började med sitt första pass, snabba stå-träning. Undertiden fick Billy vara passiv. Han låg och skällde en del och tyckte att det var rätt jobbigt. Jag hade med mig en kong med färskfoder i, men den rörde han knappt. Sedan var det vår tur att träna. Vi började med fritt följ, det kändes superbra! Fin fokus och attityd, lugn och inte ett ljud under hela passet! WOW! När jag sedan lade honom på filten igen, hade han en mycket lugnare sinnesstämning och han var ganska tyst och lugn. Pass två hade jag bestämt mig för att köra apportering. Vi tränade på stadga i apporten och att komma in till mig och inte släppa den direkt. Gick väldigt bra, och jag utveckade övningarna lagom snabbt. Tyvärr drog jag (klant!!!) upp bollen av någon anledning, och då vart han alldeles för het och kunde inte ens ta upp apporten. Men jag lade bort den igen han taggade ner, och vi körde ett par rep till och lyckades ändå avsluta på topp. Han skulle sedan ligga passiv medan Matilda & Fidel körde sitt tredje och sista pass. Och vet ni vad!? Han skällde inte en gång. Låg och åt på kongen, chillde och tittade på när Matilda & Fidel tränade. Jäklar vilket framsteg!!!!!
Vårat sista pass länkade vi. Först fritt följ-läggande. Och sedan inkallning-ställande. Momenten vart lite sisådär. Läggandet stod han upp, inkallningen för dålig fart (han tror att vi ska göra inkallnig med ställande) och ställandet lyfte han en tass när jag var påväg tillbaka. MEN! Attityden var underbar, han var med mig hela tiden, lugn och fokuserad, inte ett knyst. Jag var helt till mig! Duktiga duktiga B!
Vi avslutade med odramatisk platsliggning och platssittning. Båda hundarna gjorde fint ifrån sig! Vilka vovvar vi har!
Söndagen
Vi hade lagt viltspår på lördagskvällen som vi skulle ta innan vi åkte hem kring lunch. Billy hade fått ett lite längre spår än igår, och jäklar vad fint han spårade! Hamnade på villovägar en gång, men så fort han hittade rätt spår var det rakt ner i spårkärnan, bra tempo och intensivt arbete. Är så himla nöjd! I framtiden kommer han bara få 12+ liggtider på spåren. (det passar ju bra till ÖK också).
Med Fidel kom vi fram till att han nog ska få kortare liggtider och hoppas på att det ökar motivationen.
Medan jag gick mitt spår fick Matilda hålla Billys koppel, och väl tillbaka vid huset insåg vi att kopplet inte fanns kvar i Matildas ficka mer. Så vi fick bege oss ut igen och leta. Billy följde med och hade tjänstetecknet på sig. Han sprang runt och letade, men var helt iväg åt fanders så jag tänkte ”han var ju inte till någon vidare hjälp…” Vi gick hela spåret och kom fram till slutet. Kopplet låg inte där heller, och jag började bli lite orolig. Vart var det!? Ropade på Billy och frågade honom ”Var är kopplet?” han drog iväg och vi fortsatte leta vid slutet. Efter ett tag tittade jag upp för att kolla vart Billy var. Och jag skymtade honom någonstans längre fram mellan träden. Han måste ha stått där en liten stund för han såg så himla bestämd ut. Och vad har han i munnen? Jo kopplet! Jag bara rusade fram och fullkomligt kastade korv över honom. Vilken kille!
Efter spåren satt vi mest och tog det lugnt i solen på altanen. Det var himla varmt och vi var rätt trötta. Men innan vi åkte hem hade vi lite lydnad & rallyuppvisning för Matildas familj!
Har varit en helt underbar helg, men massor av hund, prat och liksom grymt bara! Blir helt glad bara jag tänker på det. Och våra duktiga hundar har verkligen levererat! Tack för att jag fick följa med Matilda!
Och så tog vi färjan till skärgården
Äventyr! Det är helgens plan. Äventyr på Ornö!
Efter jobbet mötte jag upp Matilda, och vi åkte tillsammans hem till mig för att packa in oss i bilen och börja rulla mot färjan. Vi skulle nämligen ut i Stockholms skärgård för att besöka Matildas familj och ha en riktigt hundig ö-helg! Taggad och redo for vi vägen till Dalarö därifrån färjan går. Resan tog väl ungefär 1,5 timme totalt, helt okej!
Vi käkade lite middag, pratade med Matildas trevliga mamma och småsyskon & sedan började vi förbereda morgondagens spår. Vi hade bestämt att helgen skulle bestå av viltspår, eftersom det är så enkelt att lägga långa liggetider när man är på en ö med massor med skog, och sedan kör jag mest äng på personspåret just nu och det fanns inte så många nedklippta ängar i närheten.
För att hundarna skulle få göra någonting roligt innan det var dags att krypa till kojs fick Billy göra ett lite halvseriöst sök-skick på Matildas småsyskon. Även Fidel fick göra någonting kul; springa med barnen. De flög efter i dragselen!
Fortsättning följer…. (som i en spännande roman!!!)
Inläggen från helgen kommer upp lite i efterhand, för internet och sådana där självklarheter var lite halvdana ute i skärgården!
Kvällsträning & hund som drar mellan moment?
Tog en sväng till en gräsplätt bredvid fotbollsplanen för att träna lite.. Billy var supertaggad och tyckte att det var så himla galet tokkul! Han brydde sig inte ett dugg om fotbollsplanen, fotbollar som flög och människor som skrek. Duktig! Vi körde rutan, ställande under gång och kort fritt följ. I rutan var han lite långt fram idag, kanske på grund av att vi inte hade band (oftast kör jag med band) och det här var bara andra träningen någonsin utan. Är överlag nöjd ändå, han hade ordentlig fart ut och stannade fint.
Ställande under gång kändes också bra. Måste bara hitta en balans i vårat tempo till själva ställandet och från honom sedan. Just nu går jag ganska långsamt för att han håller ihop bättre då – sedan pinar jag automatiskt på snabbare efter att jag sagt kommandot och han stannat. Inte riktigt okej.
Är ganska nöjd med träningen ändå, tyvärr drar han fortfarande iväg ibland sådär som han gör. Mellan momenten innan ett nytt kommando har kommit sticker han och hittar på annat. Måste komma på hur jag ska göra där…
Ligger och skrattar!
Uppdrag Märgben
Ikväll lurade jag med mig husse till brukshundklubben för lite passivitetsträning. Vi köpte med oss god sallads-middag och satte oss under taket i skydd från duggregnet. Jag hade tänkt mig att det inte skulle vara så många där, och att vi skulle kunna sitta och snacka och ha det mysigt själva, men så vart det absolut inte! Såklart fanns det massor med trevliga klubbkompisar där som gärna ville prata om alltifrån blåbärspaj till kursupplägg under hösten. Jätteroligt och trevligt att bara vara där och hänga – även om stackars Josef kanske blev lite trött i öronen på allt hundprat efter ett tag.
Jag testade en ny grej med passivitetsträningen idag. Uppdrag Märgben. Billy fick ligga och äta märgben medan vi käkade våran mat. Visserligen var han inte direkt passiv, men han var tyst hela tiden och insatt i sin uppgift. Funderar på att försöka testa såhär ett tag för att få in någon typ av muskelminne av att det är trevligt även när man inte tränar.
Efter passivitetsträningen passade vi på att ta en mysig promenad vid brosjön. Billy fick hålla sin boll hela tiden och lyssnade fint på mina kommandon. Vi fick beröm av en joggare som sprang förbi ”oj den där har du pli på!” Ibland är det så roligt att höra, även om jag vet att det kanske inte riiiiktigt stämmer!
På klubben träffade vi på alla möjliga trevliga människor och en hel del trevliga hundar. Bland annat mötte vi en trött liten krabat som sov i sin mattes armar medan hon fikande blåbärspaj.
Sedan mötte vi även på Tobias, Jason & Rozz. De ska tävla agility SM i helgen och Tobas och Rozz är tippade som potentiell andrapristagare. Superhäftigt! Vi fick förmånen att se honom köra båda hundarna litegrann, och det såg riktigt fartigt och ballt ut! Wow vad jag ska hålla tummarna för dem i helgen! Heja heja!
Nej nu är det på tiden att bli frisk!
Nej nu har jag varit sjuk i en vecka, helt värdelöst! Billy har fått hänga med mamma en hel del, gått promenader, rullat sig i döda rådjur, fiskar, ormar och annat som man kan rulla sig i.
Idag var första dagen jag gjorde någonting annat än att ligga och kolla serier typ.. vi tog en promenad i det fina vädret! Kändes ändå rätt bra, och i morgon tar jag mig till jobbet igen och drar igång vardagslivet på nytt.
På eftermiddagen kände jag mig så pass pigg att jag åkte till BBK och kollade på när Amanda tävlade LK2. Och de tog sitt första förstapris! Stort grattis! Jätteroligt!!!
Billy fick träna på att göra absolut ingenting (det gick sådär, men nu har jag kommit på en ny grej jag ska testa när det kommer till passiviteten. Han blir utåtagerande av uttråkning också, och det är inte vidare roligt)
Innan vi åkte hem lade jag en platsliggning (från extremt aktiv och het på korv till cool-lugn med hakan i backen!) kändes verkligen jättebra, han kröp inte över huvud taget, pep ett par få gånger men han kändes ändå lugn och tung i sin plats. Mycket nöjd!! YES!!
Fyra veckors fokus #2 Juni 2014
Passivitet.
Fortsatt jobb med passiviteten. Här måste jag få in passivitetsträning i alla träningspass. Innan vi går ut och gör någonting, ska han ha suttit passiv och väntat, sedan i mitten av träningen ska vi pausa och han måste vara passiv igen. Lika så i slutet av träningen innan han får komma in i bilen. Vi måste även få in rena passivitetspass där vi inte tränar någonting annat än att sitta lugnt och stilla på platser där han har en del förväntan (och även platser där han inte har förväntan och klarar av att vara passiv).
Hur mycket träning: Lägga in passivitetsträningen i alla träningspass, minst 1 rent passivitetspass i veckan.
Spår.
Här ska vi fortsätta med ängsspår med släp och godis i vinklarna hela månaden innan jag börjar ta bort hjälperna. Målet är att Billy ska bli en jättesäker och noggrann spårhund på äng, och det här känns absolut som helt rätt sätt för oss att träna.
Hur mycket träning: Minst 3 spårtillfällen/veckan på olika typer av ängsmark.
Platsliggning
När vi ändå har fokus på lugn och noggrannhet. Här måste jag komma på en ordentlig rutin till momentet, en gång för alla bestämma om jag vill ha hakan i backen eller inte samt göra ordning rutinerna i själva momentet. Målet med platsliggningen är att han i slutet av månaden ska kunna ligga lugnt i 3 minuter utan att krypa och utan störning.
Hur mycket träning: Minst 4st varierade platsliggningar i veckan.
Fritt Följ
Fria följet ska vi nöta vidare på och lägga in mer störning. Först störning i fotposition med fokus, och sedan störning under själva fotgåendet. Fortsätt jobba med handen lite till, men börja bitvis att banta ner hjälperna till godis under armen. Här måste jag hela tiden vara noga med att belöna rätt, och inte släppa igenom eller belöna när han går för långt fram.
Hur mycket träning: Fyra FF-pass i veckan
Ettans moment
Damma av ettans moment och länka ifall aktivitetsnivån tillåter. Viktigt att planera träningspassen ordentligt innan och avbryta direkt ifall han går upp i aktivitetsnivån.
Hur mycket träning: Minst 3 pass i veckan
Så kommer vårat fokus se ut de närmaste fyra veckorna. Deadline 1/7. Då kommer jag utvärdera och lägga upp en ny plan för månaden efter!
Lycka till matte!
Över helgen kommer bloggen eka tom – för matte drar iväg och tävlar SM i bugg. Inte lika roligt som att spåra med Billy hela helgen kanske, men det funkar nog ändå! Önska mig lycka till!
Billy kommer få vara med mamma & pappa, så det går nog ingen nöd på honom direkt – jag däremot kommer sakna honom massor!
Sista tillfället på valpkursen
Nu är den färdig, valpkursen.
Det har varit 6 otroligt givande och roliga veckor tillsammans med valparna och deras familjer. Alla har varit positiva, glada och verkat nöjda med kursen. Så nöjda att de efterfrågat en fortsättning, så jag och Marianne har satt upp en allmänlydnad i mitten av augusti! Jätteroligt.
Hur har det varit att hålla kurs då? Svårt, lärorikt och väldigt spännande. Visst har jag hur mycket som helst kvar att lära, och jag måste hela tiden tänka på att vara öppen och ödmjuk. Men på det hela taget tror jag ändå att jag har klarat den här valpkursen ganska bra. Trots allt har jag nog en del bra saker att tipsa om, även om jag inte är bruksmänniska sedan tio år tillbaka. Däremot har det varit så himla skönt att ha Marianne vid sin sida, inbiten, lättsam och kunnig instruktör som kan det där med att prata och skoja inför grupp, och på köpet har jättebra saker att säga! Ser fram emot vad hösten, och framtiden för den, delen har att erbjuda!
Min & Billys absoluta favoritperson i hela vida världen är….
… världens bästa husse!
Fårsightseeing och spår
Mötte upp Matilda & Fidel efter lunch och tog oss ner till Torekällberget i Södertälje för att fika och titta på konstiga djur, som getter, får och kor. Hundarna skötte det jättefint och låg passiva medan mattarna åt godsaker!
Efter fika och fårsightseeing tog vi oss tillbaka till Tullinge och mitt igenväxta favoritspårställe för att äta lite middag, fortsätta passivitetsträna och spåra. Passiviteten här var tusen gånger svårare tyckte Billy! Han klagade en hel del, och menade att de där spåren kunde man väl ta med en gång? Och den där Fidel kunde väl flytta sig ur hans syn? Men vi jobbar vidare, utan träning kan det aldrig bli bättre. Bitvis låg han ju faktiskt tyst och mer eller mindre passiv. När maten var slut fick Billy gå lite fot och länka lite olika saker helt planlöst (fy matte…)
När vi varit passiva och lydnat oss klart var det dags för ängsspåren. Det var första gången med personspår för Fidel på äng, och det gick riktigt riktigt bra! Han fick ett rakt spår och ett spår med två vinklar.
Billy hade under tiden taggat upp sig rejält i bilen, och var riktigt med på tåget. Han fick två trappor, den första hade två vinklar och den andra hade tre vinklar och var säkert 150-200m långt. Han tog allting hur bra som helst, trots att jag satte på linan och gav honom mer ansvar. Körde med släpspår och godis i vinklarna, i vissa vinklar tar han godiset och andra plöjer han bara förbi. Men precis 90 grader vänder han! Duktiga Billy, det börjar ta sig!
Spårhäng!
Efteråt fick Billy springa runt och röja lite. Han bestämde sig självklart för att inte lyssna på inkallning, utan badade i en äcklig pöl (utan lov från matte). Han tyckte väl att han var värd det efter så grymt bra spår.. (matte höll inte riktigt med)
Lydnadsläger
Igår var jag och Billy på lydnadsläger i Vappersta. Billy fick ligga uppbunden i skuggan i flera timmar och var faktiskt väldigt väldigt duktig! Han skällde när jag gick iväg, men så länge jag var kvar på samma plats, låg han lugnt och tittade på allt som hände. Ett tag vilade han till och med huvudet och slöt ögonen! Wow! Mellan pausandet tränade vi lite ingångar på plan och budföring. Mer än så hann inte jag och Billy med tyvärr. Min mage började nämligen göra jätteont och jag fick ta mig hem. Jobbigt.. men så kan det gå om man har haft en lite för intensiv vecka.
Jag är jättenöjd över Billy idag, framför allt pga passiviteten. Själva träningen kanske inte var jättegivande pga magont och lite annat men det kändes ändå bra och han hade fin aktivitetsnivå.
Åsa visade ingångar och gripande (inför apportträning) med Django. Han är så himla fokuserad den där valpen!
På lunchen åkte vi och badade i ett jättefint kalkbrott! Synd att det är så långt bort från sthlm, annars skulle jag garanterat vilja åka dit igen. Wow! Både jag och Billy badade och det var så himla skönt och svalkande! 
Labradorvalpen Alice
Igår fotograferade jag världens charmigaste Alice! Ljuset var knepigt, men jag hoppas att Alice matte & husse blir nöjda över bilderna trots allt!
Man kanske ska försöka satsa på den där appellen?
Igår drog jag med husse ut i skogen för att träna ängsspår. Billy fick tre st trappor, släpspår med näring i de fem vinklarna. Och han gjorde alla spåren klockrent. Noggrant, inte för snabbt och vinklarna var hur bra som helst, 90 graders vändning utan att vara osäker eller ringa. Godiset hoppade han över, och jag tycker mer att det känns som en störning än en hjälp just nu så vi kommer med största sannorlikhet plocka bort det ganska snart.
Är så himla nöjd!!! Billy har börjat spåra så fint! Duktiga duktiga hund!
Det vore väldigt roligt att kunna starta appellen snart, men det kommer en tid för allt. Aktivitetsnivån i lydnaden måste sänkas först och vi behöver en hel del mer rutin på spåret. I övrigt borde vi ligga helt okej till vad de gäller lydnadsmomenten, men vi har kvar att jobba vidare med fritt följ, apportering (som han uppenbarligen har glömt.. vi testade det under dagens träning, men han tyckte mest att det var någon typ av lek och här behöver vi träna både gripande och avlämnande), framförgåendet som vi inte har börjat med, och platsliggningen (mitt skräckmoment..).
Här är en liten video från gårdagens FF-träning. Vi har fortfarande långt långt kvar, men det börjar se bättre och bättre ut i alla fall. På videon har jag testat med sänkt hand (ni som vet vilken teknik vi kör), och han kommer lite för långt fram, så det blir nog till att nöta lite mer med handen uppe. Sedan håller jag på att träna helt om vid sidan av, där behöver han fortfarande en del stöd för att inte komma för långt ut.
Överlag måste jag tänka över hur jag ska gå. Jag trodde att jag svängde med vänsterfoten först när jag gör vänstersvängar, men uppenbarligen svänger jag med höger. Det kan ju finnas en poäng i att byta för att det ska bli ett extra stöd. Hur svänger ni? Tänker ni mycket på hur ni går?
Gräset på våran favoritäng börjar bli lite för långt att spåra på.. tror att vi måste börja leta nya spårmarker!
Fyra veckors fokus, utvärdering #1
Hur har våran månadsträning gått då? Om ni minns skrev jag en grundfärdighetsplan (vill ni titta på den, klicka här) De första 2,5 veckorna gick jättebra med träningen, sedan började det tryta med tid. Jobbar heltid och håller på med slutspurten på mitt halvtidsplugg. Därför hade vi absolut kunnat åstakomma mer än vi har gjort, men tiden har inte räckt till.
Här kommer utvärderingen i alla fall. Jag kommer att skriva en ny grundfärdighetsplan med ungefär samma fokus och lägga upp inför nästa månad.
Passivitet
Här har det gått framåt i och med att vi faktiskt har fokuserat och tränat på det! Sedan kan jag inte säga om vi direkt har fått några resultat ännu, men jag hoppas att med fortsatt träning så kommer det. Här måste jag tänka på att avsluta träningen med en bra känsla och absolut långt innan jag blir irriterad, för är jag irriterad funkar ingenting.
Spår/Upplet
Spåret börjar ta sig! Vi har hittat ett sätt med hjälp av Åsa att träna vinklar på äng & nogrannhet som verkar funka. Det som behövs nu är mängdträning och rutin. Är i alla fall väldigt nöjd över hur det tar sig! Uppletande har vi tyvärr inte kört så mycket, så det kan jag inte skriva någonting om.
Fys
Här har det absolut brustit i träningen. Jag har varit skadad en hel del de senaste veckorna och vi har inte kunnat köra tillsammans = då blir det inte av. Vi hade ett par skrittpass i skog och upp för backe + ett par löppass med fokus på fart och Billys dragintresse, men utöver det.. ingenting tyvärr.
Fritt följ
Positionen och fokuset börjar äntligen bli bättre, men jobbar fortfarande med aktivitetsnivån. Det går i alla fall framåt och jag kan gå längre sträckor med fullt fokus och bra position. Har även sakta börjat jobba bort belöningshanden, och då kommer han lite ur position, men har samma fina fokus. Tror bara att det är för oss att nöta vidare och verkligen få in bakåttänket så att han håller kvar en bra position. Jag måste även vara noga med vart jag belönar, och variera belöningarna lite mer, men lugnat såklart så att han inte går upp i varv.
