Spår, uppletande och Farfar
Sista dagen på semesterns första vecka!
Vi började med att åka till skogen och träna lite uppletande och spår. Uppletandet gick hur fint som helst. Jag tog ganska långt avstånd, och såg honom inte när han var längst bak i rutan. Ändå gjorde han tre fina skick med snabb fart ut och snabbt in. Vart lite problem vid sista skicket för det kom en bil som körde väldigt långsamt och konstigt och jag såg att Billy tog en liten omväg för att kunna ha lite extra koll på vad de pysslade med. Men sedan hämtade han prylen och kom tillbaka.
Jag hade lagt två spår, relativt raka, väl utsnitslade så att jag kunde se om han bytte. Första spåret gick riktigt bra. Fint tempo, ingen stress i början, nosen i backen och hängde med i spårkärnan så vitt jag förstod.
Andra spåret hade jag försvårat genom att gå tillbaka relativt nära själva spåret. När vi väl skulle gå spåret hade vinden vänt och min tillbakaväg blåste in i spåret, inte riktigt det jag tänkt. Jag märkte att Billy vart störd, och han började även markera alla snitslar med liggmarkeringar.
Till i morgon måste jag hitta ett bättre sätt att markera ut vart vi gått och kanske ta med Josef som störning istället för att jag själv ska gå.
Annars hade vi en supermysig förmiddag i skogen tillsammans!
Efter spåret åkte vi för att möta upp en äkta Jokkmokk-aussie. Jag håller på att hjälpa Matilda med att fotografera till hennes aussiegalleri och jag hade lyckats luska ut att det fanns en aussie väldigt nära där vi bor. Aussien hette Farfar och var riktigt go!
Resten av dagen har vi bara degat i soffan och sängen framför filmer och serier medan regnet har smattrat mot rutorna. Mysigt!!
Djupt in i norrlands skogar
Äntligen semester! Gud så skönt!
I början av veckan bilade vi 110 mil upp till Jokkmokk för att träffa Josefs familj och fjällvandra. Än så länge har vi mest tagit långa promenader i skogen och Billy har fått komma igång och träna igen efter all min jobbhets.
Igår tränade vi lydnad, och idag hann vi med både två kortare spår, uppletande och ett snabbare lydnadspass. Så roligt!
Jag bara älskar Jokkmokk och hela norrland. Det är så fantastiskt vackert!
Träningen då? Jo..
det var ett bra tag sedan vi spårade nu, och senast hade vi en del problem med att han lätt bytte spår. Men nu tyckte jag att han spårade fint och noggrant. Jag såg att han valde att gå på den sidan om trädet jag hade gått och lite sådant. Kul! Får försöka lägga ett spår i morgon också tror jag.
Ända nackdelen var väl att jag glömt myggsprayen hemma och vi vart i princip uppätna av mygg och knott. Bläääää!
Uppletande gick också fint, tre skick ut, tre leksaker in. Och jätteglad racer-Billy!!
Vi avslutade dagen med lite lydnad på en fotbollsplan i närheten. Tränade dirrigeringsapportering, ingångar och på att kasta en boll så långt som möjligt. Ganska mysigt faktiskt, och bra mycket mindre mygg än i skogen!
När en grym instruktör dyker upp på ens gårdsplan kl 21:00
… och hjälper till med input kring de där satans läggandena.
Jag och Josef hade shoppat loss garderober på ikea hela eftermiddagen, slagits med andra desperata ”fem i åttashoppare” om vagnar mellan plockhyllorna. När vi vid 20:30, lagom tjuriga, var påväg hem i regnet ringde Jenny Mellåker och sa att hon var påväg hem till mig för att ge lite tips i träningen.
Jag hade klagat inför henne dagen före på facebookchatten om att jag inte fick till Billys lägganden. Så hon var så fantastiskt snäll att hon dök in efter sin träningstävling och gav lite coaching.
Det gav supermycket! Även om Billy var störig likt en hyperaktiv femåring som ätit för mycket godis och jag skämdes lite, fick jag massor med nya tankar och idéer. Framförallt att jag måste reflektera mer, dela upp momentet i mindre delar och göra en plan innan. Är det någonting som inte funkar så har jag missat ett steg.
Det är alltid det jag faller på i min hundträning. Jag har svårt att hitta stegen vi missar. Och antingen tänker jag detalj eller helhet, men jag har svårt att få ihop hur detaljträningen kommer stoppas in och användas i helheten. Det är antagligen därför det går så himla långsamt framåt för oss. Men jag får försöka lägga upp planer och tänka ut stegen och reflektera mer. På senaste tiden har jag mest tänk ”det här funkar inte. Jag gör nått fel men jag vet inte vad” istället borde jag tänka ”Det här funkar inte, vad gör jag för fel?” och faktiskt sätta mig ner och reflektera.
Nu har jag mycket nytt att tänka på. Måste bara implementera det i vår träning också.
Tusen tack för all hjälp Jenny! (Ps Jenny har superbra kurser, bland annat ”från valp till stjärna”. Kolla in hennes sida www.finvovve.se )
Frittföljfilm och dirigeringsapportering
Igår hade vi ytterliggare en kanonträning med Erica och hennes två tjejer! Vi kollade av vart vi låg i fria följet, och började med dirrigeringsapporteringen.
Fria följet var inte direkt kanonbra, men jag kom på anledningen – jag har börjat pendla med vänster hand! Förut har den alltid legat som stöd. Nu har jag börjat jobba bort den, men för snabbt. Därför blir det till att backa och fokusera på att jobba bort stödet.. här är en kort liten video (vi körde lite längre friaföljpass idag och det här är bara precis i början..)
Erica tränade apportering, dirrapport och fritt följ. De är så duktiga!
Vi började och avslutade med att skicka till skålar i dirrigeringsapporteringen. Billy var hur bra som helst! Rusade dit, rusade tillbaka. Fick massor av tips och hjälp av Erica, och det var verkligen superbra!
Avslutade dagen med att sitta och vara passiva i typ 15 minuter så att hundarna (läs Billy) skulle få varva ner efter träningen. Billy har fortfarande svårt med att vara passiv i träningssammanhang men nu när vi tränar på fältet har jag honom ute hela tiden, och det är ju väldigt bra. Annars är det lätt att jag bara slänger in honom i bilen mellan passen.
Innan vi gick hem tog vi en liten sväng i den härliga solnedgången… fantastiska sommar!
Nämen ett till inlägg!? Dra mig på trissor!
Ja! Nu skriver jag ett till inlägg, fantastiskt va!? Kanske hinner jag börja blogga igen! Man kan ju hoppas..
Idag gick vi och tränade med vår granne, Erica och hennes hundar på en stor nedklippt gräsplan precis utanför oss (Bor jag bra eller. YES JÄRNSPIKAR VAD JAG ÄLSKAR VÅRAT NYA PLACE!!)
Till skillnad från igår hade jag faktiskt planerat träningen och det gick väldigt bra! Lyckades även utveckla träningen direkt på plats när första planen inte riktigt funkade utan att det (som igår) skulle ta 10 min av misslyckande innan jag fattade att det inte var ett lämpligt koncept för tillfället.
Vi började att köra rutan, skick från olika håll med och utan synretning. Känns bra att ha en tydlig plan i hur vi ska träna där, och jag tror att det är ett sätt som verkligen kommer fungera för Billy. Alla tror att han är en tempohund, men det är han inte. Han är bekväm. Och detta får fart på hans små trumpinnarna till ben. Sedan ska vi bara börja lära in ett vettigt stå också, men det behöver jag fundera lite mer på..
Nästa pass tränade vi helt om i fria följet. Jag har tänkt att han inte riktigt är med där, men Erica påpekade att det antagligen var för att jag tog ett så himla långt kliv bakåt med vänsterbenet så att han då höll position med det liksom. Så började göra tajtare svängar och vips! Då var det problemet löst.
Sista passet körde vi tre inkallningar och tre apporteringar med fokus fart. Det gick bra! Första apporteringen gick såååå lååångsamt men sista var riktigt snabb och snygg. Nästa träningspass ska jag börja så som vi avslutade med apportträningen. Hållandet och gripandet i träapporten är riktigt bra!
Det var det.. nu ska vi bygga ihop tre ikeagarderober, blir vi klara idag ska vi träna med Erica igen i morgon! Får kämpa på hårt med den där borren ikväll alltså..
Nu ligger Billy och chillar efter träningen på sin favoritplats på vår nyfixade balkong!
Flyttkaos
Det här året har jag bloggat mindre än någonsin – antagligen för att mitt liv varit mer händelserikt än någonsin!
I måndags flyttade vi äntligen, och det känns helt fantastiskt! Lägenheten är harmonisk, ljus och rymlig och området, skogen och fälten är bara.. ja ni förstår själva.
Hela våren har gått åt till att förbereda flytten och det har blivit alldeles för lite hundträning. Förhoppningsvis kan vi ta upp träningen mer nu när det jobbigaste är över.
Idag åkte vi till Matilda och besökte hennes nya – helt underbara lilla aussievalp och tränade lite. Träningen gick väl ungefär som förväntat efter alldeles för långt uppehåll (dvs ringrostig matte) men Billy gjorde det bästa av situationen och stod ut med mig ändå. Roligt var det i alla fall!
Världens goaste valp, världens gladaste Matilda. Ska lägga upp mer bilder sedan!
Matilda & Fidel hade en grymt bra träning!
Sedan åkte vi hem och gick en promenad utanför huset i den härliga kvällen tillsammans med husse!
Friskvårdskontroll
Igår var Billy på friskvårdskontroll hos Ann på Tös Hundhälsa i Södertälje. Hon kände igenom honom och han fick testa att gå i vattentrasken och sitta på vibrationsplatta en stund.
Allt såg bra ut, han skulle kunna gå ner ett halvt kg eller nått i vikt menade hon men jag hade känt redan i veckan att han hade lagt på sig lite så nu får vi ta tag i det =) Hon sa att han var väldigt fint musklad med bra och hälsosamma muskler som inte var trådiga, speciellt bak kändes det extremt välbyggt.
I vattentrasken var han inte helt nöjd (och försökte dricka upp allt vattnet i hela maskinen) men efter ett tag kom han igång och var hur duktig som helst. Ann sa att han hade väldigt fina och långa steg och att det var få hundar i hans storlek som kunde hålla en så bra skritt. Kul!
Sen satte vi oss och vibrerade lite på en sådan där platta tills Billy (och Ann) talade om att nu räckte det faktiskt. Så då åkte vi.
På det hela taget var det ett trevligt besök, Ann var trevlig och verkade kunnig och jag fick lära mig en del nytt. Sedan var det ju kul att Billy fick så mycket lovord om sina muskler och steg! Det är nog mest dagmatte-mammas förtjänst som knatar milspromenader flera dagar i veckan med honom medan jag är på jobbet!
Mamma & Billy för typ två år sedan!
När saker släpper
På senaste tiden har vi äntligen börjat komma tillbaka efter en svacka. Jag är och har varit så extremt nervös i allt vi gör, speciellt när det andra hundar är inblandande men nu börjar det släppa.
I helgen anordnade jag, Marianne och lite Matilda en aktivitetspromenad på BBK. Det kom 12 hundar!! Helt fantastiskt..
Vi anordnade den för att träna våra egna hundar också, och Billy fick vara med. Jag var så himla nervös, men nästan alla som var där har någon gång gått kurs för oss eller går kurs för oss, så jag kände alla hundarna och var trygg med dem.
Hela promenaden var bara så himla bra!!! Billy var lugn med trevligt hundspråk hela tiden och det var verkligen häftigt att se honom tillsammans med hundar som faktiskt lyssnade på hans signaler där han bad dem hålla sig på avstånd. De kunde gå sida vid sida, och ha gemenskap utan att faktiskt röra vid varandra. Så trivs Billy.
Foto från promenaden: Matilda Ingman
Efteråt åkte vi iväg till Haninge BK, jag hade ett fotouppdrag och sedan tränade vi lite. Tekniken i läggandet, hoppet, ingångar och lite sådär. Ingenting direkt planerat men vi hade kul tills Billy högg mig i fingret och sprang och badade i ruttet vatten.
När jag tjurat klart på Billy åkte vi för att leta efter en sjö. På vägen åkte jag vilse och hittade istället till en jättecool tom motorcykelpark där vi passade på att köra ett uppletande. Tror både jag och Billy blev glada av att smuttsa ner oss i damm, springa skitfort och kampa med grejer. Billy sprang som att han hade eld i brallan!
Avslutade vår intensiva dag med ett välförtjänt dopp (som också gjorde honom aningen renare..)
Träningstävling!
Igår var det träningstävling på Botkyrka BK. Jag, som har blivit superharig på senaste tiden var skitnervös och höll på att avanmäla oss typ 20 gånger, men bet ihop och åkte dit.
Vi började med platsliggning. Jag vågar inte lämna honom just nu, för det är jag alldeles för nervös för, men stod kvar vid sidan och lät honom ligga tiden ut. Han låg jättefint, visste att det var platsliggning fast jag inte gick ifrån honom, rörde sig ingenting och hade fin sinnesstämning.
De andra tre hundarna reste sig allihop, och då var jag ännu mer glad över mitt val. Vi fick en jättefin och harmonisk stund.
Tandvisningen funkade bra. Jag måste bara hitta en rutin där.
Sedan började de skjuta till bruksplatsliggningarna och budföringen så vi drog iväg till sandtaget och chillade i 15-20 min. Ganska trevligt att få ta det lugnt efter platsen ett tag. Billy reagerade lite på skotten och egentligen borde vi kanske varit lite längre bort men det gick ändå bra och han var inte påverkad.
Så drog tävlingsträningen igång på riktigt! Vi gick in på planen och länkade ingång – fritt följ – hoppet.
Lagom många saker som jag vet att vi kan och borde klara trots att jag var skitnervös. Och det gjorde vi! Visst var jag lite stel i fria följet, gick lite tokigt och vart osäker i svängarna, Billy släppte sidan lite och kom aningen fel i position men då gjorde jag en halvhalt (och tror inte ens att någon annan märkte det) I övrigt hade vi inte några blicksläpp eller direkta missar, det var bara lite bökigare och inte lika lättsamt som vanligt.
Efteråt fick vi höra att fria följet var jättefint, men jag gjorde inte halterna på linje (såklart.. nervös-Elin tappar allt) Men det var en perfekt fria följ-träning för oss. Precis vad vi behöver! The real deal liksom.
Efter fria följet berömde jag och sedan gjorde vi en transport till hoppet och fixade det utan större problem. Lite snett sittande. Sen fick han busa!
På det hela taget är jag SJUKT nöjd. Jag tror han ljudade en gång under fria följet och sedan inte mer. Han var med mig hela tiden, samlad (ja för att vara Billy då) och allmänt trevlig. Det var flera stycken som kom fram efteråt och berömde vårat fria följ, det gör mig så glad!
Sen fick vi träffa Amandas nyaste tillskott i familjen, lilla Maj! Så fantastiskt söt att man bara vill pussa henne hela tiden.
Nr 1, 4 månader och vet redan vart hon kommer stå när hon blir stor!
Vi njuter av solen!
Vi njuter av de härliga solskenskvällarna. I måndags började jag och Marianne hålla våran fortsättningskurs för de som gick med sina valpar hos oss i vintras. Nästan alla fortsatte och det är så roligt!
Jag och Billy tränade innan, samtidigt på planen var fyra andra med lösa hundar, jag visste vilka de var och att de hade koll på sina hundar så jag lyckades slappna av och fokusera på träningen med Billy. Det kändes så skönt att känna att jag inte behövde hålla koll på alla andras hundar, och träningen vart harmonisk och rolig. Vi körde platsliggning efter tipsen vi fick i söndags, tränade på att låsa blick, mycket stadga, tekniken han använder när han lägger sig ner och varvade med några pass fritt följ. Sedan satt vi tillsammans vid klubbstugan och hälsade alla på kursen välkomna innan han fick gå in i bilen.
Igår mötte vi upp husse och tog en mysig promenad i kvällssolen, och ikväll ska vi tävlingsträna på klubben. Vi njuter av solen!
Nya tankar och reflektioner
Söndagen på BBK hade jag och Matilda valt att köra lydnad på förmiddagen och uppletande på eftermiddagen.
Lydnaden var Marie Linder gruppledare för. Vi var sammanlagt 5 st som skulle träna, och vi började med att ta ut alla hundar på planen och köra platsliggning en i taget med de andra hundarna som störning. Jag fick massor med bra input. Platsen har ju varit ett moment som bara gett mig magont men nu känns det som att all oro lagt sig och att vi kan träna platsliggning utan att jag tror att jag ska dö även om vi är helt själva på hela planen och ingen tittar. Ganska fantastisk känsla!
Vi pratade även om andra moment och helhet och Maries generella åsikt var att vår stadga behövde bättras på i allt och att jag borde börja lägga in låsa blick mycket mer än tidigare (och det har jag ju faktiskt lagt lite krut på de senaste två veckorna) Kändes vettigt och vi ska börja träna stadga mer.
På eftermiddagen tränade vi upplet för Hans. Billy var ganska skitjobbig påväg till uppletanderutan, han visste att jag hade tjänstetäcket i fickan och vi skulle ta oss förbi en sjö där han inte fick bada = tjurig badhund som tokdrar i kopplet.
Matilda och Fidel var först ut att träna. De fick göra ett par övningar med synretning, och det gick hur bra som helst. Fidel är ju duktig på uppletande och de har kört en del. Men roligt att få lite ny inspiration och faktiskt träna uppletande och inte bara köra.
Sedan var det min och Billys tur, jag sa att jag inte ville ha synretning för han blir så himla varvad. Hans gick ut och placerade prylen ganska kort ut.
Jag satte på täcket och skickade, Billy var taggad som få och jag tänkte att han inte skulle slå på näsan. Men han sprang ut som en kanonkula, leksaken i näsan direkt, och in till mig.
Vinden låg perfekt och han fick göra flera olika skick och fixade alla bra. En gång drog han iväg åt fel håll, men det var mitt fel för jag skickade honom när han tittade ditåt. Hans försvårade och lade ut två olika leksaker, en kort och en djupt. För att se om han kunde gå ut på djupet efter att ha hittat en leksak nära. Inte några problem där heller.
På det hela taget jobbade han helt fantastiskt bra. Det jag tar med mig speciellt från dagen är att låta honom stå och dofta ett tag innan jag skickar, det gjorde att han verkligen slog på näsan och körde rätt på.
Tidigare har jag även funderat på att han ibland kan ha mer spring än näsa. Kanske stämmer inte det alltid, kanske är det så att det helt enkelt inte har varit vind alls eller vind helt fel och därför springer han runt för att försöka få prylen i näsan. Jag måste fundera mer över vinden!
Hans, som är ganska bestämd och gav oss beröm när vi skulle gå och sa ”Det där kan bli en riktigt bra uppletandehund”. Kändes rätt bra.
På det hela taget var helgen jättebra och jag fick många nya tankar och ideér. Sedan var det himla roligt att umgås med alla klubbkamrater och lära känna dem bättre också!
Innan vi åkte hem och sov gick vi förbi trädgårstorp och busade tillsammans med husse i eftermiddagssolen som gick ner mellan träden.
När man inser att det inte går så himla bra.
Den här helgen var det klubbhelg på BBK. Det går i princip ut på att man får anmäla sig att prova på eller träna någonting man redan kan med duktiga ledare.
Jag och Matilda hade valt samma saker hela helgen, heldag i spår på lördagen och på söndagen hade vi bestämt oss för att ta lydnad på förmiddagen och uppletande på eftermiddagen.
Vi började på lördagen med en genomgång och samling. Jag berättade att jag hade problem med att han hade för högt tempo, slarvade och tappade spåret och att jag inte kunde läsa honom när han gjorde det.
Jörgen (som var ledare och hur duktig som helst) tänkte till lite och lät mig och Billy gå ett konkurransspår med Matilda och Fidel för att se hur hundarna spårade. Fidel som tidigare haft problem med låg motivation i spåret drog på ordentligt och spårade som aldrig förr!
Billy däremot hade inte så högt tempo och böt spår till Jörgens avledningsspår efter typ halva vägen, sedan hittade vi inte tillbaka till vårat spår igen, så det var bara att avsluta.
Jörgen förstod vad jag menade med att han var svårläst. När Billy byter spår lyfter han inte nosen över huvud taget utan går bara in på det nya spåret med nosen i backen, och om man inte vet vart spåret går är det svårt att i början märka att han ens har gjort ett byte.
Fina Amber spårar!
På eftermiddagen fick vi gå ett till konkurransspår med Enyo där våra spår korsade varandra. Början var allmänt skakig och han bytte spår flera gånger (men då visste jag vart spåret gick och kunde stanna) När vi kom till platsen där spåren korsats stannade vi och jag lät Billy titta på när Enyo spårade sig över. De hade lite problem och hon tog Billys spår och knatade runt där flera varv.
Så släppte jag på Billy. Och då spårade han helt annorlunda! Han bara gick rakt över korset, trots att våra spår korsades och Enyo hade gått där precis innan och rivit upp marken både hit och dit. Jag var helt säker på att vi skulle få ordentliga problem, men han gjorde mig så förvånad. Resten av spåret gick mycket bättre och han bytte inte spår någon mer gång.
Billy har inte varit såhär tidigare, 1,5 år tillbaka spårade han inte som han gör idag. Jag tror det har kommit av att jag inte kan läsa honom och därför har det blivit tokigt + att vi inte spårar tillräckligt ofta.
Jörgen menade att vi har väldigt mycket att fixa om vi ska få till spårningen, massor av saker att träna på. Skulle någon idag lägga ett spår där jag inte vet vart det går, utan snitslar skulle vi inte klara det på långa vägar.
Jag kände mig väldigt nedslagen och ledsen när jag åkte tillbaka till klubben från spårmarken. Det kändes hur tråkigt som helst, men samtidigt skönt att någon har tittat och gjort en bedömning och gett tips istället för att jag bara tragglar på hemma med spåret och det aldrig funkar. Men hur mycket tid orkar jag lägga ner på att fixa spåret? Brukset gör vi bara för att det är roligt, och jag har inga tävlingsambitioner med skotträdslan och allt.
Jag gör allltid så att när jag får ett riktigt bakslag deppar jag skitmycket och säger att vi ska sluta träna spår över huvud taget och vi lika gärna kan lägga ner allting. Sedan en-två dagar senare blir jag skittaggad och bestämmer mig för att verkligen lösa problemet och sedan tränar massor, så vi får se hur mina tankar ändras den här gången!
Spårgänget.. inte så fantastisk bild men ja!
Tips från Coachen #19: Ät Mera Aloe Vera
Idag tipsar Billy om att det är väldigt bra att äta aloe vera för att bli pigg och glad och få fin och inglansad päls. Ingenting smakar så gott som en mördad platsdunk. Är du osäker på hur du ska inta vitamingeggan? Se nedan för demostration.
Blir matte arg är det viktigt att tugga extra mycket så att dunken går upp och sörjan rinner ut. Sen kan man kleta in sig i den genom att rulla sig i den. Mycket närande för både sinne och själ.
När det är klart kan du passa på att springa in, stryka dig mot alla väggar (så att de också får bra vitaminer, man måste ju dela med sig), och avsluta med att gräva upp hela mattes säng.
Ät Mera Aloe Vera!
När hunden håller på att skita på sig
Träning igen för Åsa. Vi går in på planen. Jag känner mig lite tokig, lättsam och glad och vi har knappt hunnit värma upp. Billy är taggad så in i bängen och studsar på alla fyra som om han har små fåniga studsmattor istället för trampdynor.
Vi går in på planen och gör det sämsta fria följet vi gjort på i alla fall ett halvår. Billy går vid sidan men ser väldigt ofokuserad och spänd ut. Märkligt tänker jag, såhär brukar han ju inte gå!
Vi går av planen och Billy rusar genast ut i buskarna och gör ifrån sig så det brakar i ristuvorna.
Varför berättar jag den här historien då? Ja, ingen aning faktiskt. Sensmoralen är nog att man ska rasta hunden ordentligt innan man tränar, även om den inte ser bajsnödig ut.
Resten av träningen gick jättebra. Nästa pass med fritt följ var hur fint som helst och han var back in business så att säga.
Vi körde rutan, fart och placeringsträning och Billy var svinbra, där har träningen lönat sig och han springer nu sitt allra snabbaste utan att krypa ihop som en gammal gumma med käpp. Sen satte Åsa in oss i nästa steg i processen till Den Perfekta Rutan, vilket var Det Perfekta Stå:et I Flygande Fart Från Matte. Detta kommer vi träna parallellt med fart och placeringsträningen.
Varje gång jag tränar för Åsa börjar jag genast reflektera mer över varför jag gör saker, vad jag vill uppnå och hur jag ska belöna. Det tillsammans med hennes fantastiska engagemang, energi och bra idéer gör träningarna så himla inspirerande att jag bara ramlar av stolen när jag tänker på det!
Himlen var helt fantastiskt fin och Billy fick posa lite mellan träningarna. Alltså kolla här.. himlen är inte ens photoshoppad..
Tänkte mest kväva er med bilder
Idag har varit en dag med fullt ös! Först började vi att hålla en aktivitetspromenad för ett gäng som går allmänlydnadskurs. Det är alltid mitt favorittillfälle för det är så himla roligt att få ta med dem ut i skogen och göra olika övningar. Vi (läs Marianne!) brukar förbereda med att hänga upp ett gäng skyltar med instruktioner på träden på en skogsstig bakom klubben. Det är inte vidare långt, men det tar ungefär 1,5-2 timmar att göra allting. Så roligt!
OBS! Bilderna är lite olika redigerade för jag är helt lost vad det gäller allt i att redigera på en laptop. Mina riktiga grejer är nedpackade i flyttkartonger, idag har vi visning och om två månader flyttar vi!
Efter kursen passade vi på att träna lite. Billy fick göra rutan, fritt följ, låsa blick och lite fjärr. Fria följet filmade Matilda, så kanske kan jag lägga upp det sedan när jag får filmen. Vi gick ungefär 2,5 minuter. Han gjorde två snabba blicksläpp vad jag märkte, helt okej ändå men vi får jobba mera. Använda tiden som störning och även köra kortare varianter med bollkastande och allt det där andra som vi tränar på.
I morgon ska vi på kurs igen för Åsa! Ska bli så kul!
Fidel gör den så kallade ”Rultan”..
