Lattehund i Storstockholm
Idag har vi gjort allt möjligt spännande! Först tog vi tåget in till Huvudstaden och svansade runt på Plattan. Billy visade att vi var där genom att kaskadspy över hela Sergels Torg (tror han åt en dålig brödbit som han hittade påväg till tåget) Ingen kunde missa att vi var där i alla fall..
Vad det gäller träning gjorde vi lite olika övningar, mycket fokus och ordförståelse och en inkallning med fotgående efter. Det gick bra med tanke på miljön, utom i slutet då Billy blev för trött och trodde att stå var ligg och att ligg var sitt.
När vi tränat klart kom min bästis Malin och hennes två hundar, vi tog en promenad i kylan genom gamla stan och satte oss på ett fik och drack latte som äkta Stockholmare. Hur trevligt som helst och Billy skötte sig jättebra! Låg på sin filt på cafeet hela tiden och sa inte ett knyst.
Något jag kom på, som var ganska intressant. Är hur mycket min träningsväst betyder för honom. Jag glömde ta av den när vi började gå promenaden, och Billy förstod ingenting, han blev jättefrustrerad och gick och skällde på mig hela tiden. Sedan kom jag på mig, tog av den och lade ner den i väskan. Resten av promenaden skällde han ingenting och var mycket mycket lugnare… intressant hur mycket förväntning det kan ligga i ett klädesplagg!
Examinerad allmänlydnadsinstruktör!
Idag gjorde jag redovisningen för allmänlydnadsinstruktör via SBK. Och hejsansvejsan men det gick ju det med!
Visst är jag ny på typ allt och har massor med saker att lära, både i min egen hundträning och som instruktör, men jag ska kämpa på, och lär mig saker hela tiden. Ska bli riktigt roligt att se vad framtiden har att erbjuda!
Buskul i hundhallen!
Hundhallen i två timmar! Vilken lyx! Idag var vi fem stycken på plats som hade två timmar på oss. Billy var helt galen och så himla pigg så jag fick kasta om den planerade träningen (länka hela ettan) med att istället träna saker som går riktigt riktigt snabbt och bara ha roligt. Håller vi på och nöter mycket fritt följ och koncentration när han är så pigg blir bara positionen helkonstig, han tappar fokus, gör saker före kommando, lyssnar dåligt och han kan lätt ljuda. Det var ju första gången i inomhushallen också jag tyckte att det märktes att han var ganska störd av ny miljö och nya hundar.
Vi måste helt klart träna mer miljöträning, funderar på att åka in till Sergels torg i veckan och köra ett litet lydnadspass där.
Dagens guldkorn var nog tvåans hopp. Vi har precis börjat träningen, men hopp – sitt funkade klockrent! Jättekul! Vi körde rutan också, men den kändes mindre bra, den stod precis i ett hörn och jag vet inte om han kanske tyckte att det var konstigt att springa mot väggen liksom så han ställde sig väldigt mycket till vänster. Det blev även två platsliggningar. Den första gick inte så bra, han låg och pep och spände järnblicken i mig, den andra på tre minuter var han lugn på, pep någon gång och kravlade en gång, men jag tror bara att vi får fortsätta att träna mycket plats och aktivitetsnivå, kravlandet har i alla fall blivit betydligt bättre.
Det roligaste vi gjorde under passet var lite belöningsträning, Billy ska springa bort från mig och ta leksaken som ligger/kastas på avstånd när jag säger ”yip” och kamptrasan som jag håller i när jag säger ”kul” jag vet inte riktigt poängen med den övningen men det är så himla roligt att det inte riktigt spelar någon roll! Kanske är det en bra övning om man belönar mycket med externa belöningar och vill kunna kontrollera och variera..?
Aja, det var vårar träningspass i alla fall. Jag älskar att göra saker med den där galna hunden, även om han ibland kryper en under skinnet och är helt tossig!
De där jävla skidjävlarna!!!!
…. de ska fasen passa sig alltså!
Idag tog vi årets första skidtur tillsammans (Jag fusktränade ju ensam i Jokkmokk ett par mil, men det här var första gången för oss ihop). Billy hade samma inställning som han hade i början av förra året när vi precis startat med självmordsuppdraget skidtur. Nämligen..
DE DÄR SKIDJÄVLARNA SKA FASEN PASSA SIG!
När man minst anar det så kommer det där monsterna farande in i häcken på en, och vem förstår att mattes ”AKTA!!!!” Egentligen betyder ”MONSTER I RUMPAN” ?
Därför behöver man hela tiden springa på sniskan och passa de där helvetesplankorna, skälla frenetiskt (japp, det går att skälla utan uppehåll i fyra kilometer) och kuta hur fort som helst. Speciellt i nedförsbackarna.
Matte hade ju till på köpet fixat ett par nya skidor tills i år, ett par supersnabba, mycket snabbare än mormors gamla som vi sniglade oss runt med förra året. De här skidorna var det enorm sprutt på. Matte susade som vinden och föll som en klubbad valross så fort det gick utför. Förra året överföll Billy matte med pussar varje gång hon ramlade. I år däremot var han äldre och mycket mycket listigare…. Varje gång matte for i backen passade han på att sticka in sin giriga lilla nos i jackfickan och klämma i sig så mycket frolic han bara kunde. Slughet kommer med åren!
Någonstans på slutet började allt plötsligt gå bra, Billy var tyst och drog, matte susade fram på skidor och kände sig allmänt häftig (en känsla som matte av erfarenhet borde ha blivit varnad av!) alldeles straxt skulle de två flyga in och göra en storslagen entré till samlingspunkten för alla skogsleder i hela skogen. Matte var helt hundra på att de skulle ta alla med häpnadsfull beundran.. De coola killarna med motorcrossar stod inte allt för långt bort och mannen med den lydiga border collien passerade precis. Alla kollade lite imponerat på tjejen med hunden som flög fram i skidspåret. Matte kände sig ungefär som någon typ av kändis, eller kanske till och med som kungen.
Då hände det.
Man skulle kunna kalla det ett litet missförstånd. Eller så ville gud i himmelen helt enkelt slänga ner matten och hennes malliga kungakrona på jorden igen. För när man skrider genom skogen som en hertig på skidor, ja då har man inte mycket att oroa sig för kan man tro. Men se det har man. Även högligheter kan missa saker ibland. För där var den. Trästolpen. Stor och jättestor rakt i ansiktet.
En trästolpe tänker ni, det låter inte så farligt. Och det brukar de vanligtvis inte vara. Men har man en Matte på skidor och en hund med egen vilja, ja då kan det bara gå på ett sätt. Matte bestämde för att de skulle till höger, Billy bestämde sig för att de skulle till vänster. Och utan att någon visste ordet av var de plötsligt på var sida om jättestolpen. Linan däremot gick varken till höger eller vänster. Den stannade någonstans på mitten, och där tog det tvärstopp.
Matte flög bakåt som en felvänd raket och dråsade till marken med fläsket dallrandes all världens väg. Billy klarade sig bättre, istället tog han tillfället i akt och kastade sig över matte och slet upp alla fickor han bara kunde i en desperat godisjakt.
Så där låg vi igen, den ena sprattlandes som en halvdöd fisk, den andra med dreglande godisfylld käft. Och på någont vis kändes hela situationen inte helt olik den som hände förra året, om ni minns.
Mannen med den lydiga border collien stirrade med runda ögon, motorcrosskillarna hade med all säkerhet stannat upp med munnarna på vidglänt. Och jag bara tänkte…
”Japp.. nu har vi gjort entré igen..”
PS. Den glada och positiva bilden är tagen innan skidturen..
Tränat och filmat, filmat och tränat!
Tog en paus från pluggande och spacklande och åkte till BBK för lite inomhusträning med Billy. Alldeles själva var vi, och Billy var i gasen som vanligt!
Ska inte säga så mycket utan lägger upp en film istället. Ni får jättegärna kommentera eller komma med tips. Vi övar ju fortfarande supermycket position i FF och jag tycker ändå att det blir lite bättre, eller?
Billy hittade roliga pausleksaker, även kallat koner. Dessa var det kalaskul att leva rövare med när matte tittade bort. Inte helt populärt hos tyrannen (aka matte) men det gör det samma! Så länge man har kul är allt okej menade Billy.
Snön är här!!! Men vad gör matte?
Äntligen, äntligen snö! Helt underbart!! Billy vill helst vara ute och busa hela tiden och älskar varje sekund. Han är ute med mina föräldrar och går härliga promenader och njuter av den underbara snön….
…medan matte bor i en krigshärjad lägenhet och desperat försöker lära sig tapetsera, spackla och måla, allt på samma gång!
Tips till alla som tänker fixa nått hemma: Saker som handlar om renovering som man tror bara tar en helg… tar i regel väldigt väldigt mycket längre tid.. tid när man hellre skulle vara ute i skogen eller träna hund! Välj därför inte den enda snöveckan på hela vintern till att göra om lägenheten på. Det gjorde vi. Dålig tajming!
Äntligen snö…slask!
Mötte upp Amanda och Marianne på BBK för lite rallylydnad i det härliga vädret. Kallt, blött och mysigt! Hoppas verkligen att det fryser på så att vi får ordentligt med snö och att man kan åka skidor snart!
Billy vart helt tokig av allt vitt som föll från skyn, och betedde sig som en yster fölunge på grönbete. Helt galen!
Finfint med en träningslokal!
Botkyrka BK har skaffat sig ett nytt, fräsigt träningsrum som vi invigde tillsammans med Amanda och hennes galningar idag. Det var inte jättestort, men det funkade absolut och det var riktigt skönt att kunna vara inomhus medan man såg de andra stackarna utanför fönstret. Billy fick träna lite smågrejer. Han var supertaggad och pep rätt mycket, men vi körde platsliggning, frestelsen och fot med störning, titta rakt fram när han är i stå-position, början på metallapportering (som var asroligt tyckte Billy, metall? inga problem!) och lite sådant. Saker som passar bra när man är i ett mindre rum.
Innan träningen hann vi också med en promenad på 10 km i den härliga skogen. Jag önskar bara att det hade funnits snö och att vi hade kunnat åka längdskidor istället. Dang!
Imorgon blir det lite rallyträning med Amanda & Marianne och jag ska bestämma hur det känns.. om vi ska anmäla oss till tävling 1/2 eller inte.. spännande!
Borta bra, men Billy bäst!
Igår kom jag och Josef hem från 9 snöiga dagar i Jokkmokk. Billy blev så himla glad och bara tjöt lyckoskrik så det ekade i hela grannskapet. Jag hade saknat honom jättemycket och önskade verkligen att han kunnat följa med, han skulle ha älskat det!
Vi har i alla fall haft det toppen tillsammans med Josefs familj och deras tre härliga norrbottenspetsar, passat på att lägga ett par mil under långfärdsskidorna och vila upp oss ordentligt. Och om ett par veckor flyr vi vardagen igen för att gå på Jokkmokkmarknaden och åka ännu mer skidor. Roligt!
Nu är jag i alla fall hemma hos Billy igen, och jag vet inte vem av oss som längtar mest efter att komma igång med träningen efter semestern!
Jamen hur gick 2013 då?
Vi hade massor av stora mål inför 2013, och vi hann inte med alls vad jag hade planerat och tänkt. Men det gör absolut ingenting! Vi har kämpat på, haft roligt och tävlat.
Det vi har lyckats med resultatmässigt i år är:
Förstapris med 168.5 poäng på LK1 debuten
RLD N
Australian Shepherdklubbens klubbmästare i rally nybörjarklass med 100 poäng
En godkänd runda i RLD F
Godkänt anlagsprov i viltspår
Very Good på Utställning
MH med 3:a på skott
Men det vi lyckats med i vardagen är så mycket viktigare! Billy kan numera ta det lugnt och koppla av inne, till och med när vi har besök. Han har blivit en riktig myshund och älskar att ligga och kramas i sängen, soffan eller vartsomhelst där tillfället erbjuds.
När vi är iväg och tränar varvar han fortfarande upp sig jättemycket, och det är någonting vi måste jobba vidare på framöver också, men vi har kommit en god bit på vägen!
Så på det hela taget är jag nöjd och glad över vårat år, och hoppas att 2014 blir ännu bättre!
GOD JUL!
Godkänt anlagsprov i viltspår!
Woho! Heja Billy!
Idag, dagen före julafton, åkte vi iväg för att göra anlagsprov i viltspår. Jag var verkligen supernervös, men väl på plats kändes det bra och lugnt. Det var två hundar som skulle gå öppen klass innan oss, (båda blev godkända, och den ena SVCH!) så vi fick vänta och frysa ganska länge innan det var våran tur.
Efter 1,5 timmes väntan var det i alla fall dags för oss. Spårstarten gick lite knyckigt, men Billy fick snart ett bra grepp om spåret. Tempot var rätt lugnt för att vara Billy, ingen galopp i alla fall! Han var väldigt medveten om vart han skulle större delen av tiden och tågade på finfint. Vi fick problem två gånger, en gång lite grann, och en gång ganska mycket. Första problemet var att han fick en svag synretning (tror jag) För han for iväg från spåret upp på en bergsknalle och ställde sig och spanade med huvudet högt. Men sen hoppade han ner och gick rakt på spåret igen. Andra problemet var värre.. han började bli lite trött och tappade spåret rejält vid en övergång till en väg. Jag förstod inte varför, och lät honom leta, men han hittade det inte i alla fall. Tillsist, efter mycket virrvarr, tog han upp det igen och följde vägen som han skulle men var då rejält trött och lite ofokuserad sista biten.
När vi kom tillbaka till bilarna berättade domaren Thomas att han sett tre rådjur vandra iväg precis där Billy tappat spåret. De hade alltså varit och klampat precis där bara några minuter tidigare. Billy brukar i vanliga fall inte gå över på riktiga spår från vilt, så jag tror att han helt enkelt tappade bort spåret i alla färska rådjurslukter som fortfarande fanns överallt i luften och sedan inte kunde hitta det igen. Efter att ha letat så mycket efter rätt spår, vart han sjukt trött och kämpade verkligen med att orka, så de sista 10 meterna kring klöven vart lite hejsansvejsan. Men han hittade rätt!
Så vi vart godkända i alla fall, och jag är supernöjd med Billys spårarbete och hans vilja att kämpa och leta vidare helt självständigt efter rätt spår trots all rådjursdoft och trots att han var så trött. Duktiga killen!
Tid: 14 min
Spårningsförmåga: Utmärkt
Tempo: Lämpligt
Självständigt: Ej hjälpt vid tappt
Omdöme: Utmärkt spårarbete under större delen av spåret, fast viltkänning. 3 rådjur stöts, blir efter detta ofokuserad men kommer till spårslut. Grattis!
Lyxigt med träningshall!
Idag blev det två timmars träning i hundhallen tillsammans med Amanda, Elisabeth och Sussie med massor med aussies! Jag hade varit dålig med att vara ute på Billy på dagen, så han hade såklart jättemycket energi och höll på att krypa ur skinnet. Vi körde rutan, inkallning, hoppet, ordförståelse med lite input från Elisabeth (tack!!). Vet inte direkt om vi kom fram till någonting vidare vettigt utom med fria följet då. Men det var riktigt skönt att få träna inomhus och störningen av flygande leksaker och springande hundar klarade Billy väldigt bra, så det var roligt!
Imorgon blir det lite genrep inför anlagsprovet på måndag. Woop woop!
Fritt följ är svårt!
Lugn dag idag, jag har mycket plugg att göra och vi är hemma hos mina föräldrar i villan över dagen. Började morgonen med en springtur på 4km innan det var dags för Josef att åka till jobbet. Billy var inte lika taggad som vanligt, utan sprang mest bara med utan att dra. Han har nästan känts lite trött hela dagen när jag tänker efter.
På eftermiddagen gick vi ut och tog ett lydnadspass innan det började bli mörkt. Platsliggning, fritt följ, ordförståelse och fart i inkallning gick vi igenom. Det gick ändå ganska bra tycker jag. Filmade fria följet lite, och han är fortfarande för långt fram, men det är på bättringsvägen! Nu ska vi nöta lite mer position och sedan hoppas jag att det snart blir bra.
Sedan tänkte jag också tala om att vi fått en ny tid för att göra anlagsprovet i viltspår! Jag trodde inte att vi skulle hinna med det i år, men tji det gör vi! 23 december ger vi oss ut i spårskogen tillsammans med domare och hoppas på det bästa!
Vi är på gång! Vi är laddade, vi är tända!
Man förundras över hur underbart det är att ha hund! Alltid ha en kompis nära, som vill göra allt du vill göra, mysa hela tiden och bara vara med.
Vi tog en snabb skogspromenad i skymningen på 8 km uppe på fälten vid Riksten (vår absoluta favoritslinga!), sedan åkte vi hem till Josef (han jobbade så jag skulle plugga och Billy skulle vara sällskap) Det är så skönt att han har börjat känna sig hemma i lägenheten och slappnar av och kan ligga och sova medan jag gör annat, i början var han ganska orolig och tassade runt hela tiden.
Efter ett par timmar vid datorn gick vi ner i garaget för att träna lite lydnad, se jag kom ju faktiskt på att det finns ett finfint garage på bottenvåningen som är som gjord för hundträning! Man behöver inte ens ha jacka på sig, så varmt, skönt och ljust är det!
Billy gjorde en klockren platsliggning på 7,5 minuter, jag belönade efter de första 2 minuterna och sedan vid 5 och på slutet. Riktigt fin och lugn var han! Känns bra att ha träningsupplägget Elisabeth har fixat åt oss, och vi har följt det de senaste träningarna.
Vi fortsatte träningsplanen med ingångar på plan, det blev bara två stycken men han skötte sig jättefint. Det hela blev kanske inte vidare tävlingslikt men han var med och det kändes bra i alla fall.
Efter det stod fritt följ på schemat. Vi fokuserade ganska mycket på det, för han kändes förhållandevis lugn och pep inte. Han kan hålla fokus rätt långa sträckor nu och det är kalas! Däremot verkar han ha glömt att man ska sätta sig i halterna..
Vi avslutade med någonting som skulle varit länkning, men det blev inte så mycket länkning. Hade tänkt länka inkallande och läggande, men på inkallningen fick han för sig att trava in sista biten(? antagligen tyckte han att vi skulle köra inkallning med ställande.) så där fick vi träna fart, och på läggandet ställde han sig, så vi ägnade tid år ordförståelse istället.
Det märks att mycket har glömts bort de här månaderna vi legat i träningsvila, men det är helt okej. Vi är på gång igen, det är det som räknas, och jag är säker på att träningen bara kan bli bättre från och med nu!
